Text: Jens Persson / Foto: Erik
Abel
2020-09-04
Maria Göransdotters forskning undersöker
om bortglömda episoder i designhistorien kan öppna upp nya
perspektiv på hur vi kan förstå och göra design i dag. Hon menar
att en ökad medvetenhet om de historiska värderingar som är
inbäddade i designandets praktiker kan bidra till att vi upphör att
reproducera de ideal som bidragit till den västerländska
civilisationens rörelse mot en alltmer ohållbar framtid.
I sin avhandling skriver hon att den inneboende positiva
förändringskraft som design bär på förutsätter en förståelse för
design som något föränderligt, snarare än något stabilt över tid.
Flera av industridesignens grundläggande begrepp som kan framstå
som stabila - så som "form", "deltagande" eller "användare" - har
introducerats, etablerats och förändrats över tid.
Att våga möta designs historiska bagage
Enligt Maria Göransdotter aktiveras alltjämt många av de
värderingar som rådde när industridesign kom till i hur designers
tänker och arbetar i dag. Med de stora förändringar vi står inför
krävs ett föränderligt designbegrepp - och föränderliga
designhistorier. Innan vi kan skapa nya sätt att designa för en
hållbar framtid behövs en förståelse för hur det förflutna format
vår samtid.
- Problemet är att design är ett ganska historielöst fält. Om vi
verkligen ska försöka förstå varifrån en del svårigheter kommer i
våra sätt att designa så behöver vi förstå var våra designmetoder
kommer ifrån. Men hittills har designhistoria mest handlat om
saker, hur de ser ut, vem som gjort dem, och hur de fått betydelse
i olika sammanhang. När det gäller historien om våra metoder,
processer och tankar kring design finns det inte mycket beskrivet
designforskningen. Det är nästan som om de vore naturgivna, säger
Maria Göransdotter.
- Min målsättning har varit att se vilka berättelser om design
som framträder när vi tar startpunkt i hur design går till, inte i
saker eller designresultat. Målet har inte varit att söka "den
sanna berättelsen" om vad design är utan i stället att finna andra,
och fler, perspektiv på vad design skulle kunna vara, och kunna
bli. Att kanske se saker vi inte tidigare sett genom att upptäcka
att våra designmetoder bär på en massa lagrade föreställningar och
förväntningar som styr oss mot saker som vi kanske inte alls
egentligen vill göra.
Hemmens forskningsinstitut vs. den amerikanska armén
En av de historier som Maria Göransdotter utforskar är den om
den skandinaviska användarcentrerade designens ursprung. Den gängse
historieskrivningen inom design låter berätta att användarcentrerad
kommer från USA och andra världskriget, då försvarsmakten designade
ergonomiska instrumentbrädor till stridspiloternas flygplan. Men
enligt Maria Göransdotter kan användarcentrerad design lika gärna
spåras till en helt annan kontext, på andra sidan Atlanten.
Nämligen i Sverige.
På 1940-talet grundades Hemmens forskningsinstitut med
målsättningen att i grunden förändra kvinnors möjligheter till
samhällsinflytande genom att systematiskt studera, och förändra,
husmödrars arbete i hemmen. Många av de metoder som utvecklades för
att ta fram nya redskap och arbetsmetoder introducerade nya,
iterativa och deltagande designprocesser med bland annat
prototyper, lermodeller och fördjupande användartester.
- De processer och metoder som utvecklades under 1940- och
50-talen hade tydliga rötter i såväl folkbildningen och
folkhemsbygget, som i kvinnorörelsen och allmänna strävanden efter
att uppvärdera kvinnors arbete och perspektiv i samhället. De här
idéerna, metoderna och värderingarna blir senare viktiga för hur
deltagande design formeras några decennier senare. Men historier
som den om Hemmens forskningsinstitut har aldrig egentligen
klassats som "riktig" design vilket förstås spelar stor roll för
hur vi tänker kring varifrån designpraktiker kommer och vartåt
designområdet rör sig.
Maria Göransdotter hoppas att skapandet av nya, och fler,
designhistorier kan bidra till nya sätt att aktivera och informera
dagens och morgondagens designprocesser genom att fler perspektiv
tas in, relaterade till exempelvis miljö, kultur, etnicitet, kön
och olika maktstrukturer på såväl individuell som internationell
nivå.
Om
Maria Göransdotter: Hon är född i Umeå,
och är uppvuxen där och i Saudi-Arabien. Hon
har tidigare studerat idéhistoria på grund- och
forskarutbildningsnivå vid Umeå universitet, och har också studerat
semiotik och estetik vid Universitetet i Bologna. Hon
undervisar på Designhögskolan all sedan 1995, och
var 2008-2018 en del av skolans ledningsgrupp.
Mellan 2013-15 var hon
prefekt och mellan 2015-18 var hon vicerektor
vid Designhögskolan. Nu disputerar hon i
industridesign, arbetar som lärare i
designhistoria och designteori, och har för närvarande uppdrag
i pedagogiska utvecklingsprojekt vid Designhögskolan samt som
extern sakkunnig i kvalitetsgranskning av designutbildningar i
de Nordiska länderna.
Läs
hela avhandlingen
Pressbilder. Foto: Erik Abel
Om disputationen:
Fredagen den 18 september försvarar Maria Göransdotter,
Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med
titeln Transitional Design Histories.
Disputationen äger rum klockan 13:30 i Projektstudion,
Designhögskolan, Umeå universitet
Fakultetsopponent är Molly Wright Steenson, Carnegie Mellon
University.
Huvudhandledare är professor Johan Redström, Umeå
universitet.
Biträdande handledare är professor Kjetil Fallan, Universitetet i
Oslo.
Betygsnämnd:
Alastair Fuad-Luke (Free University of Bozen-Bolzano, IT)
Anna Croon (Umeå universitet)
Annelie Bränström-Öhman (Umeå universitet)
Daniel Huppatz (Swinburne University of Technology, AU)
Thomas Binder (Design School Kolding, DK)
Evenemanget
på Facebook
För deltagande via Zoom, skicka förfrågan till: participation.uid@umu.se
