Toppbild: Designhögskolan
- I samarbete med dessa kreativa och kloka studenter har vi
haft glädjen att utforska nya vägar framåt, med miljö och människa
i fokus. Det är den här typen av tankar och koncept som behövs för
att ta de nödvändiga stegen mot framtidens hållbara skogsbruk,
säger Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret.
En plattform för öppen dialog mellan exempelvis samer och
skogsbolag. Självgående skotare som lyhörda medarbetare i skogen.
Och drönare som både kan användas i skogsbruket och i
skolundervisningen samtidigt. Det är några exempel på vad studenter
vid Designhögskolan har kommit fram till under höstens arbete. De
flesta av dem kommer från kandidatprogrammet i industridesign,
medan studenter från andra program vid Umeå universitet deltagit i
projektet via en fristående kurs.
Uppdraget till studenterna formulerades av Designhögskolan i
samarbete med Skogstekniska klustret med syftet att undersöka nya
perspektiv inom design och skogsbruk. Alla de sex designkoncepten
som studenterna tagit fram finns summerade i korthet längre
ner.
Monica Lindh Karlsson, kursansvarig
lektor, ledde projektet.
- Genom att utse naturen och människan till "klient"
skapade vi en intressant perspektivförskjutning. Den tillät oss att
se hållbarheten som ett system i relation till andra system. Det är
en mycket komplex verklighet som studenterna har förhållit sig till
och jag är djupt imponerad av hur de tagit sig an utmaningen, säger
Monica Lindh Karlsson, kursansvarig lektor i industridesign vid
Designhögskolan.
En lång rad aktörer från skogssektorn har medverkat i projektet:
Sveaskog, Holmen, SCA, Norra Skog, Cranab, Vimek, Algoryx, SLU
samt skogsentreprenörerna Gallringsproffs AB. Magnus Bergman,
skogsteknisk chef på SCA, följde intresserat studenternas
slutpresentationer nyligen ("mycket professionella") och menar att
flera delar och idéer är användbara i ett fortsatt
utvecklingsarbete.
- Studenterna synliggör nya infallsvinklar kring vår
verksamhet, vilket ger mig nya värdefulla insikter. Det som
vid ett första intryck ger känslan att "det går inte", kan efter
lite fundering göra att man ser nya möjligheter, säger han.
Fakta
Designhögskolan vid Umeå
universitet är en högt ansedd skola för industridesign i Umeå.
Nyligen tog man första platsen i den internationella Red
Dot-rankningen, för femte året i rad.
Skogstekniska klustret är en ekonomisk förening som stöttar
utvecklingen ny teknik för hållbart skogsbruk, genom samarbeten
mellan skogsnäring och akademi.
Läs mer om studenternas designlösningar
En digital plattform för öppen dialog
Gruppen: Emilia Bengtsson, Emma Sundin, Frida
Åberg, Isac Klemets, Oscar Némethy, Thea Burlin
Problemet: I vår research såg vi ett behov av
en plattform för en öppen dialog mellan naturens olika
intressenter. Vi valde därför att undersöka: Hur kan ett
helhetsperspektiv på skogsbruket förbättra vårt symbiotiska
förhållande till naturen och bidra till att skapa en mer hållbar
framtid?
Lösningen: Vårt concept SYM är en digital
plattform som syftar till att öka symbiosen mellan människa och
natur genom att öppna upp för en mer demokratisk dialog mellan
naturens alla intressenter.
Målet: Målet med vår digitala plattform är att
skapa en starkare koppling mellan människan och naturen, en
koppling som ökar vår medvetenhet genom att öppna för dialoger i
samhället där naturens villkor sätts i fokus.
Upplevelsen: Projektet har utmanat och vidgat
våra perspektiv. Vem har rätt att tala för naturen? Är det möjligt
att göra alla perspektiv hörda? Vem äger skogen och hur definieras
ägande?
En mänsklig länk mellan natur och maskin
Gruppen: Algot Gustafsson, Axel Höijertz, Dana
Hölzer, Karin Myhrberg och Stina Nilsson
Probemet: Vårt grundproblem blev att se till
både naturens och skogsindustrins behov för en långsiktig och
hälsosam relation.
Lösningen: Vårt koncept bygger på att separera
människa från maskin i en ny arbetsroll, Forest Curator, som är den
kommunicerande länken mellan skog och teknologi. En arbetsroll som
kan ta beslut utifrån oberoende information och på så sätt ha ett
långsiktigt förhållningssätt till både natur och industri.
Målet: Vi hoppas att detta koncept leder till
en mer hälsosam relation mellan skogsindustrin och naturen, där
fler medvetna val görs och resultaten är miljövänliga samt främjar
naturens biodiversitet.
Upplevelsen: Att arbeta med detta projekt har
varit väldigt utmanade och intressant. Både sett till ämnet med
naturen som klient men även gällande den digitala
arbetssituationen. Vi har alla fått en ny syn på naturen och
skogsbruk under arbetets gång.
Artificiell intelligens i förarhyttens ruta
Gruppen: Emanuel Berglund, Lisa Selin, Mathias
Nordin, Flora Jameson, Nina Långström, Joel Bystedt
Problemet: Hur kan vi se till så att
maskinoperatören får relevant information, så att dennes beslut
blir effektiva, men också etiskt och miljömässigt välgrundade.
Lösningen: Konceptet består av två delar; en
app som både skogsägare samt maskinförare använder och en
AR-heads-up-display som sitter placerad i skogsmaskinens glasruta.
AR-rutan är designad för att hjälpa föraren att fatta rätt beslut i
skogen, utifrån behovet av biologisk mångfald och effektivitet. Den
kan exempelvis visa vilka träd som bör kapas och vilka som bör
sparas och våtmarker som bör undvikas.
Målet: Vi hoppas att vårt koncept kan leda till
att skogsbruket kan bli mer hållbart och samtidigt som
maskinförarna får det lättare att fatta rätt beslut i
skogen.
Upplevelsen: Det har varit väldigt intressant
att jobba med detta projekt, speciellt med naturen som klient. Det
har öppnat upp helt nya perspektiv och gett oss en helt annan
förståelse för naturens behov och hur vi människor ofta helt
förbiser dessa behov för att istället fokusera på ekonomisk
vinning.
Autonoma skotare som lyhörda medarbetare i skogen
Gruppen: Ellinor Werner, Petra Persson, Oscar
Olsson, Lisa Holmgren och Nikita Zatonskiy.
Problemet: Vi såg ett problem kring
markkompaktering. En fullastad skotare kan idag väga 40 ton, vilket
är väldigt påfrestande för marken. I ett framtida klimat där det
kommer vara mer nederbörd blir detta problem dessutom förvärrat på
grund av markens mjukare sammansättning.
Lösningen: Lösningen vi tagit fram kallar vi
för Ambulo System. Systemet består av en ny, autonom, skotare med
ben istället för hjul. Denna mindre och lättare skotare ska arbeta
tillsammans i grupp med flera skotare för att sprida ut den totala
vikten men samtidigt upprätthålla en tillfredställande produktion.
Den andra delen i systemet är planeraren, som har den viktiga
uppgiften att koordinera skotarnas rutt med hjälp av en digital
karta man har på armen och en stav som tar markprover.
Målet: Vi hoppas att detta projekt ska vara
inspirerande för skogsindustrin. Vårt projekt syftar till att
belysa rådande problem inom virkestransport på avverkningsplatsen,
och att bidra med ett koncept på en framtida lösning.
Upplevelsen: Det har varit en utmaning! Vi har
haft naturen som klient, vilket var nytt för oss alla i gruppen.
Det har väckt intressanta frågeställningar under designprocessen
som varit utvecklande. Annars har vi fått en stor insikt i den
svenska skogsindustrin och vikten av ett hållbart skogsbruk.
Teknik som förenar skogsbrukare och skolbarn
Gruppen: Daniel Wikström, Emma
Dahlgren, Linn Yue Thomessen, Lisa Karlsson, Lotta
Sahlin, Patrik Härnvalloch William Lantz Winberg.
Problemet: Kan drönare användas som ett verktyg
för att förbättra relationen mellan natur och människa?
Lösningen: Ett system med markgående fordon,
med tillhörande drönare för att effektivt samla in data från
skogsbruken. Denna data ska enkelt kunna delas mellan skogsägare
och även kunna användas i skolan, som utbildningsmaterial. Till
utbildningsmaterialet finns det även en interaktiv AR-baserad app,
utvecklad för barn, för att lära sig mer om skogen, naturen och
skogsbruket.
Målet: En sundare syn på skogsbruken med större
transparens och mer hållbart tänkande. Samt att människor i det
moderna samhället ska få en starkare koppling och relation till
naturen.
Upplevelsen: Vi har lärt oss hur svårt det är att ha naturen som
"uppdragsgivare" och hur olika syn vi människor kan ha på vad
naturen egentligen är för något.
Uppmanar företagare att tänka över sina affärsmodeller
Gruppen: Hadi Hussein, Frida Ylitalo, Hanna
Nilsson, Sanna Riihimäki, My Enetjärn, Mika Sinclair och Jesper
Mattsson
Problemet: Hur kan vi skapa goda
förutsättningar för biologisk mångfald och förflytta skogsindustrin
till ett mer hållbart generationstänkande ("generational legacy")?
Vi såg två narrativ som hängde ihop men krävde varsina lösningar,
dels hur vi människor värderar naturen och i förlängningen skapar
företag utifrån dessa värderingar, dels skogsindustrins tudelade
krav på att skydda biologisk mångfald och att tillgodose marknadens
behov av material.
Lösningen: En del av vår lösning är Credula
Scanner, en värmesökande programvara som på ett interaktivt sätt
påverkar användaren emotionellt, genom att lysa upp det liv i
naturen som annars är osynligt för blotta ögat.Vi föreslår också
ett nytt system för att dela upp skogen i sektioner som hjälper
skogsbrukaren att separerar ytorna och skydda större delar av
skogen för ett naturligt skeende.
Vad hoppas ni att detta skulle kunna leda
till?
Vi hoppas inspirera individerna bakom företagen att reflektera
över sina personliga värderingar och undersöka om dessa uttrycks i
deras företagsmodeller. De objektiva lösningarna är praktiskt lagda
som är implementerbara idag, och där hoppas vi kunna inspirera till
omställning.
Upplevelsen: Vi kan alla enas runt det faktum
hur viktig biodiversiteten är. Den genomsyrar alla system och är
det grundläggande komplexa fundament som allt liv är beroende av.
Vi kan på ett emotionellt och rationellt sätt argumentera med
forskningsbasis för våra lösningar, och den kunskapen värderas högt
av alla medlemmar.
