Storys & Projekt

Blickar bakåt för att skapa framtidens designutbildning

umbraco.MacroEngines.DynamicXml

Det Maria Göransdotter inte vet om Designhögskolan är förmodligen inte värt att veta. Efter att ha haft flera olika roller, bland annat som vicerektor, fokuserar hon nu främst på sin avhandling om skandinavisk användarcentrerad design.

Text: Nils Fredriksson Foto: Erik Abel

När Maria Göransdotter hemtamt visar runt på Designhögskolan, slås jag av hur mångsidiga studenterna måste vara. Här finns allt från de senaste 3Dskrivarna och väggar fulla av skisser till träslöjdsliknande lokaler och bilmodeller som gjorts i lera. Överallt arbeten som visar vilka starka varumärken Designhögskolan, en av världens främsta i sitt slag, samverkar med inom olika områden.

Goransdotter Maria 1EA6235 191009 EAL

"Vi har ett examensevenemang i juni varje år och får då besök av företag från hela världen, här kan de prata på neutral mark och få en känsla för vart designområdet är på väg just nu."

Maria Göransdotter sökte till skolan 1989, öppningsåret, men kom inte in. Istället blev det idéhistoria, ett ämne som hon snabbt fängslades av. Bredden lockade och det var inte fel att idéhistoriska institutionen i Umeå vid den här tiden hade inspirerande föreläsare som Ronny Ambjörnsson och Kerstin Thörn. 1995 blev hon antagen till forskarutbildningen vid idéhistoria och skulle skriva en avhandling om god smak, heminredning och modernitetens framväxt i folkhemmet. Men den blev aldrig klar. Istället halkade hon alltmer in som lärare på Designhögskolan via en kurs om teknik- och designhistoria.

FAST IDÉHISTORIA HAR haft en framskjuten plats för henne även på Designhögskolan. Temat för hennes pågående avhandling rör hur designhistoria kan skrivas för att spela större roll i och för designarbete. Som exempel tar hon ursprung och idéer kring skandinavisk användarcentrerad design, genom en idéhistorisk närläsning av material och metoder som påverkat utvecklingen av svensk designdiskurs och designpraktik. 

Goransdotter Maria 1EA6136 191009 EAL

"Det finns en historielöshet i designvärlden i dag. Om vi ska kunna designa på andra sätt och skapa hållbara framtider måste vi förstå att nuet alltid har en historisk dimension som vi måste vara medvetna om för att kunna ifrågasätta. Annars riskerar vi både tunnelseende och enkelspårighet när vi rör oss mot framtiden."

DESIGNHÖGSKOLAN ÄR EN smältdegel av nationaliteter. Genom åren har skolan haft studenter från närmare 40 olika länder. Kanske kan man säga att Maria Göransdotters uppväxt bäddade för att hon skulle trivas i en sådan miljö. Som femåring flyttade hon med sina föräldrar till Saudiarabien, där hennes pappa - som för övrigt byggt dammen vid Umeå universitet på 1960-talet - tagit jobb som väg- och byggnadsingenjör.

När familjen kom dit befann sig landet i en stor omvandling, den uråldriga beduin- och nomadkulturen levde jämsides med moderna städer som växte blixtsnabbt. Tillväxten lockade till sig infrastrukturföretag från hela världen. Familjen flyttade hem 1979, efter fem år i landet. Flytten föranleddes bland annat av att utvecklingen i Mellanöstern blev alltmer präglad av religiös fundamentalism.

"Det var en fantastisk erfarenhet att bo där, åren formade mig mycket, jag fick tidigt med mig att det finns många sätt att se på världen. Skolan var internationell, jag hade klasskompisar från bland annat Japan, Nordamerika och Jamaica."

Goransdotter Maria 1EA6171 191009 EAL

Även i vuxen ålder har Maria Göransdotter studerat utomlands. 1989-90 bodde hon i Perugia, läste litteraturvetenskap och lärde sig italienska. 1995 var hon tillbaka i Italien på ett stipendium, nu i Bologna för att plugga estetik och semiotik. Bland lärarna fanns den världsberömde författaren Umberto Eco, vars roman Rosens namn filmats med Sean Connery i huvudrollen.

"Det var ömsom kul, ömsom utmanande. Han showade mycket och var väl medveten om sin stjärnstatus."

Maria Göransdotter arbetar heltid på Designhögskolan sedan 2008 och har från det året ingått i skolans ledningsgrupp. Hon har haft uppdrag som prefekt 2013-15 och var vicerektor 2015-18. I dag är hon förutom doktorand också lärare i designhistoria. Ett tag var hon anställd både av Idéhistoria som studieadministratör och Designhögskolan som studierektor.

"Jag har sett universitetsvärlden från många olika håll och kan nog säga att jag har bra 360-graderskoll. Jag har lärt mig ofantligt mycket under åren och kan utan att ljuga säga att jag haft jättekul hela tiden. Som lärare har det varit stimulerande att ha direktkontakt med studenterna, på ledningsnivå att kunna förändra saker övergripande och långsiktigt."

MEN NU STÅR DEN egna forskningen i fokus och målet är att disputera vårvintern 2020. I avhandlingen undersöker hon hur idéer och metoder som i dag är en integrerad del av skandinavisk användarcentrerad design bär med sig normer och värderingar från specifika historiska sammanhang. Hon studerar bland annat folkhemmet, som kan betraktas som ett stort socialt designprojekt och ligger till grund för mycket av den design vi fortfarande har runt oss i stort och smått. 

Goransdotter Maria 2EA5800 191009 EAL

"Genom att blicka bakåt kan också vi se nuet på andra sätt och lära oss hur vi kan designa annorlunda för framtiden. Det är ett brett angreppssätt som till exempel innefattar vår syn på demokrati, deltagande och hållbarhet. Är det självklart att konsumtion ska fortsätta vara kärnan i ny design, ska vi ständigt sträva efter att producera nya saker?"

NÄR MARIA GÖRANSDOTTER SÄGER att hon jobbar nästan heltid med forskningen kan det låta som att hon inte har fler bollar i luften. Det har hon. Verkligen. Hon undervisar i några kurser på Designhögskolan och Humanistiska fakultetetens forskarskola, har styrelseuppdrag i ett internationellt designnätverk, bedömer kvalitetsarbete på Kungliga Danska Konstakademien - och är med och utvecklar ett helt nytt kandidatprogram på Designhögskolan, som fått medel från PUNKTUM (Pedagogiska utvecklingsprojekt) och planeras starta 2022.

"Det nya programmet hänger ihop med min och andras forskning, vi försöker skapa en utbildning som utgår från de behov av design vi kan ha i framtiden. Det man arbetar med inom design är under ständig förändring i en alltmer komplex värld. Design i dag innefattar bland annat sådant som vi inte kan ta på, algoritmer och stora datamängder. Att inlemma det i en ny utbildning och integrera det med historiska perspektiv är en spännande utmaning."